Hormoner - kroppens doldisar - Okända, men viktiga

Okända, men viktiga

Vad vet du om de sma rackarna? Antagligen inte mycket. Hormonerna är kroppens doldisar trots att de styr praktiskt taget allt! De sköter uppbyggnad och nedbrytning av muskler, förbränning av kroppsfett, omsättningen av näringsämnen i kroppen och mycket, mycket mer. Tidigare har idrottare inte brytt sig sa mycket om kroppens egen produktion av hormoner. Att ta mediciner med hormonsubstanser var det enda sättet man trodde att man kunde paverka kroppens hormonbalans för att uppna mer muskelmassa. Modern forskning visar dock att det finns massor av metoder, bade genom rätt mat och korrekt träningsteknik, att paverka dina kroppsegna hormoner. Detta är ett mycket spännande omrade, vilket kan komma att revolutionera mycket av idrottsforskningen. I en artikelserie pa tre delar kommer vi att berätta mycket mer om detta. I denna första del ska vi bekanta oss med de mäktiga hormonerna och se vad de egentligen gör i vara kroppar. I del tva avslöjar vi hur du äter för att maximera dina kroppsegna anabola hormoner. I sista delen kommer vi till hur din träning, vila och sömn ger bäst effekt.

Sma mängder - stora effekter

Produktionen av hormoner äger rum i de endokrina organen. De är exempelvis hjärnan, hypofysen, bukspottkörteln, sköldkörteln, binjurarna, njurarna, testiklarna och äggstockarna. Aven andra delar av kroppen kan bidra till hormonproduktionen. T ex omvandlas testosteron till östrogen i fettväven. Aven i mag-tarmkanalen äger en omfattande, men ej speciellt undersökt, produktion av hormoner rum. Det är försvinnande sma mängder hormon som produceras varje dag. De flesta hormoner tillverkas i milligram-mängder. Ett bra exempel är testosteronet. En frisk man i 25-arsaldern producerar 8-12 mg/dag. Utan den produktionen skulle hela hans fysik och personlighet snart förändras. Laga testosteronnivaer är bl a förknippade med förlust av muskelmassa, ökat kroppsfett och slöhet. Om hans produktion inte skulle ha fungerat under puberteten skulle han i manga avseenden förblivit en sjuarig pojke med pipig röst, outvecklade könsorgan och avsaknad av kroppsbeharing, trots att han säkert skulle blivit längre än genomsnittsmannen. Sannolikt skulle han även bli ganska fet. Dessa sma mängder hormon, sa lite att det knappt är synligt för ögat, är saledes helt avgörande för mannen. När man tänker pa att dessa sma mängder kan upprätthalla muskelmassan hos en 100-kg bodybuilder bör man bli ganska imponerad över hur kraftfulla hormoner kan vara.

En budbärare behöver en mottagare

Hormonerna fungerar som budbärare och de snurrar runt i blodomloppet till de möter den mottagare som väntar pa dem. Mottagarna kallas receptorer och varje hormon har sin speciella receptor. Receptorn sitter pa, eller i cellen, där hormonet ska ge effekt (t ex muskelcellen). När hormonet funnit sin speciella receptor skickas en mycket kraftfull signal in i cellen och den börjar att fullkomligt sprudla av aktivitet. Om t ex testosteronet binder till en muskelcell kommer den genast att börja bygga upp ny muskelvävnad. Ett hormon som inte bundit till en receptor är helt verkningslöst och bryts snart ner av kroppen. Större delen av hormonerna är bundna av s k bärarproteiner i blodet. En liten del av hormonerna är dock fria och det är i den formen som hormonerna ger sin huvudsakliga effekt.

50 hormoner!

Det finns ett femtiotal hormoner med vitt skilda funktioner. Forskarna upptäcker faktiskt fortfarande nya hormoner da och da. Ibland omklassificeras gamla välkända ämnen som hormoner. För nagra ar sedan bestämde man sig för att kalla vitamin D för ett hormon eftersom det produceras i huden. Enligt definitionen skulle man därför kunna kalla även huden för ett endokrint organ. Nagra av hormonerna anser jag är viktigare än andra att känna till för dig som tränar. Kommande artiklar kommer att handla just om dem. Jag har därför sammanställt dem i en liten guide.

Sköldkörtelhormon
Sköldkörtelhormonerna är T3 (trijodotyronin) och T4 (tyroxin), varav T3 är den mest aktiva varianten. Hormonerna är uppbyggda av aminosyran tyrosin och mineralämnet jod. T3 är ett katabolt hormon som stimulerar kroppen att bränna all energi den kan komma at. Det stimulerar fettförbränning och nedbrytning/förbränning av glykogen. Det förekommer att bodybuilders och fitnesstjejer använder T3 som ett fettförbrännande dopingmedel under diet. Risken är dock stor att användaren mest kommer att likna en Michelin-gubbe efter kuren, eftersom den egna produktionen av T3 kan förstöras för livet. Man blir därför tvungen att ta medicin sa länge man lever för att inte bli kraftigt överviktig.

Adrenalin och noradrenalin
Dessa hormoner är stresshormoner som förbereder oss för kamp. De ökar frisättningen av kolhydrater och fett samtidigt som de sparar muskelmassan. Det är dessa hormoner som ger oss en kick när vi hoppar bungy-jump eller chockar systemet pa nagot liknande sätt. Adrenalin/noradrenalin minskar temporärt blödningar, ökar syreupptagningsförmagan för stunden och ökar vakenheten.

Kortisol
Kortisol är ett hormon du ska undvika om du vill bygga muskler. Det bryter nämligen ner bade muskelmassan, kolhydratdepaerna och fettlagren. Dessutom försämrar det immunförsvaret och ger vätskeretention. Kortisol brukar anses som motsatsen till testosteron.

Östrogen
Detta är ett kvinnligt könshormon som ger kvinnan manga av hennes egenskaper. Östrogen gör t ex att menstruationen fungerar som den ska och att kvinnan kan bli gravid. Den kvinnliga fettfördelningen (fett kring rumpa och lar) är ocksa styrd av östrogenet. En man som pa nagot sätt far i sig östrogen kan faktiskt fa den fettfördelningen samtidigt som hans bröst kan börja växa. Det sistnämnda tillstandet kallas gynekomasti vilket ocksa är känt hos kroppsbyggare som bitch-tits. Östrogen minskar nedbrytningen av skelettet, nagot som är särskilt viktigt hos kvinnor efter klimakteriet, da östrogenproduktionen minskar kraftigt.

Testosteron
Det manliga könshormonet ger manliga attribut som skäggväxt, basröst etc. En kvinna som tar testosteron kan faktiskt utveckla dessa manliga egenskaper. Testosteronet har en kraftfull muskelbyggande effekt och stimulerar samtidigt fettförbränningen. Det krävs en fungerande produktion av testosteron i testiklarna för att mannen ska kunna befrukta sin kvinna. Aven kvinnor har en egen produktion av testosteron, men den är knappt 10% av mannens. Man vet dock att testosteronet i stor utsträckning styr kvinnans sexdrift.

Insulin
Insulin är ett sant anabolt hormon som bygger upp bade muskelmassan, glykogendepaerna och fettlagren. Det är det enda hormon som kan sänka blodsockret vilket gör insulinet särskilt viktigt, eftersom ett för högt blodsocker kan ge allvarliga skador bl a pa ögonen. Insulinet är det viktigaste hormonet när det gäller omsättningen av näringsämnen och när jag är ute och haller föreläsningar kan jag prata om detta flera timmar. Det intressanta är att det är oerhört lätt att paverka insulinet med vad vi äter, men mer om det i nästa nummer av B&K.

Glukagon
Man har kallat glukagon för 'insulinets onda tvilling', eftersom det har insulinets motsatta effekter. Glukagon bryter ner muskler, fett och glykogen, vilket gör det till ett tveeggat svärd.

Tillväxthormon
Detta är ett spännande hormon eftersom det är sa lätt att paverka genom träning och kost. Det stimulerar fettförbränning och sparar muskelmassan. Tillväxthormon orsakar tillväxt överallt i kroppen, vilket kan ge skrämmande effekter hos vissa kroppsbyggare som använt det som doping. Om du är uppmärksam kan du se att fr a proffsen ofta är lika breda om midjan som de är langa. Samtidigt liknar de mest neanderthalare eftersom deras brosk i ansiktet (pannan, näsan och käkarna) börjar växa. Deras inre organ växer ocksa vilket leder till att de ser ut att vara gravida i femte manaden när de inte haller in magen. Att stimulera sin egen produktion av tillväxthormon kan emellertid inte ge sadana effekter.

Feedback, ett säkerhetssystem

Om kroppen far för höga nivaer av nagot hormon kan detta vara mycket ödesdigert. För mycket sköldkörtelhormon kan t ex öka metabolismen sa mycket att den drabbade dör av värmeslag. Alltför höga nivaer testosteron kan bl a ge valdsamma aggressioner. För att kroppen ska skyddas mot potentiellt skadliga överskott minskar den sin produktion av ett hormon som av nagon anledning ökar i mängd. Ett typiskt exempel är kroppsbyggare som tar stora mängder testosteron via dopingpreparat. Testiklarna slutar snart att producera testosteron och impotens, sterilitet och minskad sexlust är ett faktum. Aven antalet receptorer kan öka eller minska vid behov. Om du har höga nivaer insulin i blodet under langa perioder kan insulinreceptorerna minska i antal. Det resulterar i att du behöver mer insulin för att na samma effekt som tidigare. Annu högre insulinnivaer minskar antalet receptorer ytterligare och du är inne i en ond cirkel som kan sluta i diabetes (typ II).

Träningens effekter

Hormonerna - din dolda resurs

Du har massor av muskelbyggande hormoner cirkulerande i blodet. Under rätt förutsättningar kan de ge massiv muskeltillväxt samtidigt som kroppsfettet kryper ner till ett minimum. Du har dock ett par problem att brottas med. För det första är nivaerna av dessa nästan aldrig tillräckligt höga för att ge verkligt dramatiska effekter. För det andra har du sällan alla hormonerna pa plats samtidigt, nagot som krävs eftersom de alla hjälper varandra till muskelbygge. Man talar om en synergism, vilket betyder att hormonerna tillsammans ger större effekt än om man summerar de effekter de skulle gett enskilt. I förra numret av B&K fick du stifta bekantskap med kroppens egna hormoner, vilka effekter de har etc.. Nu kommer vi dock till det verkligt intressanta. Hur du mer rätt träningsmetoder maximerar utsöndringen av dina hormoner - din dolda resurs.

Träna styrketräning - öka testosteronet

Styrketräning ökar testosteronet vilket är nödvändigt för en bra aterhämtning. Regelbunden träning kan därför sätta fart pa sexlivet och verka föryngrande för personer som passerat medelaldern. Det tycks som om riktigt tung träning är bättre pa att öka testosteron-utsöndringen än lättare träning. Det kan vara en av orsakerna till att tunga basövningar som knäböj och marklyft anses ge volym at hela kroppen. De flesta stora kroppsbyggare anser att dessa basövningar bygger grunden i en massiv fysik. Du maste dock vara medveten om en sak. Om du tränar riktigt langa pass sjunker istället testosteronnivaerna och det nedbrytande hormonet kortisol ökar. Testosteron och kortisol är svurna fiender och har motsatta effekter i de flesta avseenden. Höga halter kortisol i blodet kan konkurrera ut testosteronet. Därför far man bäst resultat om man inte tränar längre än en timme. Vill du träna mer? Dela da upp träningen pa tva pass/dag! Da far du tva toppar i testosteronutsöndringen istället för en, vilket ger mycket bra resultat.

Mer tillväxthormon? Lätt match!

Det hormon som lättast paverkas av träning är tillväxthormon (GH). Det räcker med att köra ett par tunga set av valfri övning och GH-nivaerna stiger. Du maximerar denna utsöndring genom att köra tungt och intensivt samtidigt som du begränsar passets längd till en timme. Tränar du för länge sjunker nivaerna igen och träningsresultaten minskar. Samma rekommendationer för ökning av GH som för testosteron saledes. En annan god idé är att träna explosiv löpträning i intervaller. Förutom att det stimulerar tillväxt av benen och vaderna är det mycket effektivt i att öka GH-utsöndringen. Det är en av orsakerna till att kortdistanslöpare ofta har extremt lite kroppsfett kombinerat med välutvecklade muskler. Det finns studier som visar att mängden tillväxthormon ökade med 2 000%! Samtidigt steg testosteronnivaerna med 38%. Eftersom tillväxthormon är en mycket effektiv fettförbrännare kanske det skulle vara bra att inleda ett förbränningspass med ett par tuffa omgangar intervallträning. Mig veterligen finns det inga studier gjorda pa kombinationen mellan intervallträning och förbränningsträning, men det borde öka fettförbränningen markant.

Hur paverkas östrogenet - det kvinnliga könshormonet?

Aven det kvinnliga könshormonet östrogen tycks ha en anabol effekt, men det krävs bara sma mängder för detta. Det tycks pa nagot, hittills okänt sätt, samverka med de övriga muskelbyggande hormonerna. Eftersom det har en del otrevliga biverkningar för män, t ex tillväxt av bröstkörtlarna och ökad fettinlagring, är det bra om östrogennivaerna inte stiger alltför högt. Ett sätt att undvika detta är att träna förbränningsträning. Hos en man kommer nämligen produktionen av östrogen minska med hans kroppsfett. Det beror pa att en del av hans testosteron omvandlas till östrogen i fettväven. Da omvandlingen av testosteron till östrogen minskar kommer naturligtvis halterna av det manliga könshormonet öka, nagot som bekant leder till större muskeltillväxt. Detta har mindre betydelse för kvinnor eftersom deras huvudsakliga produktion av östrogen äger rum i äggstockarna. Dessutom behöver kvinnan sitt östrogen eftersom det bl.a. är ansvarigt för uppbyggnad av skelettet, menstruationen och att kvinnan ser ut som en kvinna. Hos tjejer ökar östrogenet strax efter träning. Det kan vara en av orsakerna till att träning minskar risken för benskörhet.

En kroppsbyggares värsta fiende

Jag har pratat om kortisol tidigare men det behöver en hel avdelning för sig själv. Det är ett hormon som utsöndras bl.a. vid lagt energiintag, vid hard träning och vid överträning. Det stimulerar nedbrytning av glykogen, muskelprotein och kroppsfett. 'Wow, da borde det vara jättebra massor av kortisol i blodet om man vill deffa!' utbrister säkert nagon. Ja, att ha konstant förhöjda nivaer kortisol, som vid överträning och svält, kommer den första tiden att stimulera fettnedbrytningen. Om man kan acceptera kraftig förlust av muskelmassa och dalig ork kanske det kan vara bra. De verkliga bekymren kommer dock först efter nagra veckor. Da börjar kroppen första att situationen är allvarlig och kortisolet börjar da istället stimulera inlagring av fett. Inlagringen kommer främst ske i magregionen hos killar och kring lar och rumpa hos tjejer. Med andra ord stimuleras den fettinlagring som är typisk för respektive kön. Förutom allt övrigt elände ger kortisol vätskeretention, vilket gör att du ser svullen ut. Det kan man se tydligt om nagon far kortison (en medicinsk form av kortisol) som läkemedel. Särskilt otränade personer far höga kortisolnivaer vid träning. Ju mer vältränad du är desto mindre kortisol frisätts. Det är ett bra argument för att vara kontinuerlig i sin träning.

Glöm inte insulinet och IGF-1!

Om tung träning stimulerar potenta hormoner som tillväxthormon och testosteron borde vi fa dramatiska resultat av vara ansträngningar i gymet. Dock upplever manga att de trots ar av träning bara ökar muskelmassan marginellt. Det beror pa att hormoner verkar tillsammans och hjälper varandra. De verkliga effekterna uppkommer endast om man kan stimulera alla de muskelbyggande hormonerna (framför allt testosteron, tillväxthormon, IGF-1 och insulin) samtidigt. Man kan fa resultat av att höja upp endast ett hormon, som vid doping, men da krävs det mycket stora mängder. Dessutom är det fortfarande en samverkan som ger den verkliga effekten eftersom t ex en injektion av testosteron ökar mängden IGF-1 och tillväxthormon. Rätt träning ökar testosteron och tillväxthormon, men IGF-1 paverkas knappt samtidigt som insulin snarast sjunker under passet. Med detta i bakhuvudet är det lätt att begripa hur viktigt det är att vi efter träningen även ökar dessa tva andra anabola hormoner. IGF-1 och insulin höjs enbart med rätt näring. Det är där kosten kommer in i bilden och du kan läsa mer om det i nästa B&K.

Kostens inverkan

Rätt näring ger anabola hormoner!

Nu har vi natt fram till artikeln du väntat länge pa, kanske utan att veta om det! Under hela min utbildning har jag intresserat mig särskilt mycket för hur vi med val av kost kan paverka hormonproduktionen. Om du äter 100 000 kcal under en viss period kommer denna energi göra dig fet, muskulös, energifylld eller trött beroende pa vilka näringsämnen de 100 000 kcal kommer fran. Detta beror pa vad din kropp kan göra av näringsämnena och pa hur näringsämnena paverkar din hormonbalans. Vi ska titta närmare pa hur maten kan ge dig mer muskler och mindre fett. Det är inte särskilt svart att tillämpa denna kunskap och träningsresultaten blir bättre än nagonsin. Om du är lat och inte vill läsa mer kan jag bara summera artikeln i ett ord: AT!

Insulin ger dig muskler och fett

Insulin är ett fantastiskt hormon pa flera sätt. För det första är det väldigt lätt att paverka. Det är bara att äta kolhydrater sa ökar insulinnivaerna raskt. Om du inte äter under nagra timmar uppnas motsatt effekt och mängden insulin i blodet sjunker. För det andra styr insulinet uppbyggnaden av praktiskt taget alla energiförrad. Musklerna, glykogendepaerna och fettlagren byggs upp av detta kraftfulla hormon. Om du äter en maltid höjs ditt blodsocker. För högt blodsocker är farligt och kroppen blir tvungen att sänka blodsockret. Det finns bara ett hormon som kan utföra detta konststycke och det är insulin. Ju snabbare en kolhydrat omvandlas till blodsocker desto mer insulin maste kroppen använda för att föra in blodsockret i musklerna och därigenom sänka blodsockret. Detta ger en kraftig signal att bygga upp muskler, fett och glykogen. Den kraftiga insulinutsöndringen är dock alltför effektiv att sänka blodsockret och blodsockernivan kan i värsta fall hamna under den som radde före maltiden. Eftersom hjärnan behöver konstant tillförsel av socker maste kroppen tömma den lilla reserv av glykogen som finns tillgänglig i levern. Det sker da de nedbrytande hormonerna kortisol och glukagon frisätts. Tyvärr bryter dessa katabola hormoner även ner musklerna. Slutsatsen är att det är svart att bygga muskler om du äter maltider med enbart snabba kolhydrater eller med ett för lagt kolhydratinnehall. Det glykemiska indexet är ett matt avslöjar hur snabba kolhydrater är. Läs mer om det och försök första det. Det kan nämligen vara nyckeln till ditt livs bästa form!

Bygg muskler!

Det finns ett smart sätt att äta kolhydrater pa ett synnerligen anabolt sätt. At medelsnabba eller snabba kolhydrater samtidigt som du äter ordentligt med langsamma. De snabba kommer att ge en kraftfull muskelbyggande signal och de langsamma kommer successivt att tas upp i blodet och motverka utsöndringen av kortisol och glukagon. Dessutom kommer glykogeninlagringen bli effektivare än nagonsin och du blir därför starkare och mer uthallig än tidigare. Tyvärr kan denna kombination även ge en ökad inlagring av fett. At därför inte för mycket fet mat när du utnyttjar denna muskelbyggande taktik. Samtidigt minskar risken för ökat kroppsfett om du ställer dig pa trappmaskinen 20-30 minuter efter varje träningspass. Det bör räcka för att halla fettinlagringen pa en rimlig niva trots att du äter en del kolhydrater med högt glykemiskt index. För att halla kroppsfettet pa ett minimum bör du främst äta kolhydrater med ett lagt glykemiskt index. Att enbart byta de kolhydrater du äter idag till kolhydrater med lagt glykemiskt index brukar räcka för att man ska se en förbättring av formen efter ett par manader. Vill du veta mer om detta bör du läsa min bok 'Effektiv näringslära' som gar att beställa pa annan plats i tidningen.

IGF1 - det mest anabola hormonet

För att testosteron, tillväxthormon och insulin verkligen ska kunna bygga muskler krävs det en tillväxtfaktor som heter IGF1 (insulin-like growth factor 1). Det är en av kroppens kontrollmekanismer för tillväxt och om kroppen bara utsöndrar lite IGF-1 har den antagligen inte rad med muskeltillväxt. Det finns ett näringsämne som är nära förknippat med IGF-utsöndring; protein. Ett flertal studier visar att ett lagt proteinintag ger minskad utsöndring av IGF1 och vice versa. Detta kan vara en av orsakerna till att proteintillskott används och verkar ge en effekt. Aven att äta mer mat än vanligt ökar utsöndringen av IGF1, men bara de första veckorna. Därefter atergar IGF1-nivaerna till det normala. Manga bodybuilders upplever detta under off-season perioden. När de börjar äta mer energi och protein efter dieten säger det 'pang' och de upplever fantastiska resultat med bra muskeltillväxt. Det beror delvis pa att IGF1-nivaerna stiger som ett svar pa de förändrade matvanorna.

Testosteron behöver fett

Under dietperioder upplever manga kroppsbyggare att det är närmast omöjligt att bygga muskler och ibland avtar orken och sexlusten. Samtidigt förlorar den dietande alltid en viss mängd muskelmassa. Det beror delvis pa att ett lagt fettintag leder till minskade testosteronnivaer. Ett alltför högt fettintag tycks dock ge samma resultat och den optimal kosten, med avseende pa testosteronnivaer, ligger mellan 20 och 30 energiprocent fett. Det finns undersökningar som visar att det blir närmast omöjligt att minska i kroppsfett om fettintaget ligger under 10 energiprocent och den minskade testosteronutsöndringen kan vara en bidragande orsak till detta. Den traditionella byggarmaten är ofta alltför fettfattig och ger därför inte de perfekta resultaten. Vaga använda nyttigt fett som vegetabiliska oljor och fiskfett. Bra oljor är t ex olivolja, rapsolja och solrosolja. Ett bra tips är att göra dressing gjord pa nyttigt fett till din sallad och dina kalla matlador. Förutom att du da far det nödvändiga fettet sjunker det glykemiska indexet nagot.

Protein stimulerar fettförbränningen

När du äter protein kommer frisättningen av hormonet glukagon att öka. Det hormonet fungerar som ett tveeggat svärd. Det är bra eftersom det ökar fettförbränningen, men samtidigt daligt eftersom det stimulerar nedbrytningen av aminosyror. När det gäller en hög proteinkonsumtion är dock nettoeffekten positiv, eftersom fettförbränningen ökar och alla de anabola effekterna protein har (t ex IGF1, tillväxthormon och insulin) tar ut den katabola effekt glukagonet ger. Att protein har sa kraftfull effekt pa glukagonet har inte varit känt särskilt länge, men det kan utnyttjas om du verkligen vill förbränna fett. At ca 30 gram protein och halvera kolhydratintaget före din förbränningsträning sa bränner du fettet snabbare än nagonsin. Du behöver inte vara rädd att proteinet ska göra dig fet. För det första är det väldigt energikrävande för din ämnesomsättning att omvandla protein till fett och för det andra är det bara vissa aminosyror som kan bli fett. Under en fettfattig diet kan dock kroppens förmaga att omvandla protein till fett öka nagot och om du vill vara helt säker pa att proteinet inte ska bli kroppsfett kan du prova kosttillskottet HCA (hydroxy-citric-acid). Det motverkar nämligen denna omvandling. Under normala omständigheter, när du far tillräckligt med fett via maten, är HCA därför tämligen verkningslöst. Det finns da praktiskt taget ingen omvandling att motverka.

Proteinets paverkan pa utsöndringen av tillväxthormon

Tillväxthormon är ett hormon som man i viss man kan paverka med kosten. Det tycks som om en kolhydratrik kost minskar utsöndringen medan en kost rik pa protein gör motsatsen. En bra studie där man undersökte effekten av ett kolhydrat/proteintillskott visade att tillväxthormonet ökade speciellt mycket under natten för de som fick extra protein. Det är bra eftersom det är under natten som tillväxthormonet kommer upp i sa höga koncentrationer i blodet att det har en muskelbyggande effekt. Den främsta nyttan vi har av tillväxthormon är dock att det stimulerar utsöndringen av IGF-1 och hos en del personer tycks inte en ökad utsöndring av tillväxthormon ge en förbättrad muskeltillväxt. Det beror pa att deras lever inte frisätter IGF-1 som ett svar pa de ökade nivaerna tillväxthormon. Vad det beror pa är svart att säga, men antagligen känner kroppen av om vi har rad att bygga muskler eller inte. Därför bör du kombinera ett högt proteinintag med ett relativt högt energiintag om du vill bygga muskler. Först da övertygar du din kropp att det finns gott om näring och att det vore pa sin plats med större muskler. En garanterad effekt av tillväxthormonet är dock att det stimulerar fettförbränningen och det behövs inte nagot stort energiintag för att uppna detta. Det är ytterligare ett skäl att halla proteinintaget högt under dieten.