Scrigroup - Documente si articole

Username / Parola inexistente      

Home Documente Upload Resurse Alte limbi doc  

CATEGORII DOCUMENTE





loading...

BulgaraCeha slovacaCroataEnglezaEstonaFinlandezaFranceza
GermanaItalianaLetonaLituanianaMaghiaraOlandezaPoloneza
SarbaSlovenaSpaniolaSuedezaTurcaUcraineana

FiskeFysiskaGeografiHistoriaInstallationerKulturLedningLitteratur
MarknadsföringOlikaReceptSociologiSportTeknikUtbildning

Forskningsprocessen - Datainsamlingsmetoder och mätproblem

ledning

+ Font mai mare | - Font mai mic







DOCUMENTE SIMILARE

Trimite pe Messenger

Innehall:

1. Forskningsprocessen




2. Datainsamlingsmetoder och mätproblem 

2. Datainsamlingsmetoder och mätproblem 

3. Den kvalitativa forskningsprocessen

4. Kvalitativa metoder och bearbetning

4.1 Intervjuer 

4.2 Observationer 

4.3 Befintliga dokument 

4.4 Källkritik 

METOD

1. Forskningsprocessen

Grundläggande antagande:

Det finns en objektiv verklighet.

Genom observationer finner vi kunskap.

Ontologi: Läran om tillvarons (yttersta) natur.

Epistomologi: Läran om den vetenskapliga kunskapens uppkomst och giltighet.

Forskning kännetecknas (bl.a.) av att:

Den använder sig av ett vetenskapligt sprak.

Den är objektiv i betydelsen; forskarberoende, genomskinlig, och värderingsfri.

Vetenskaplig metod:

Ett system av klara regler och procedurer pa vilka forskningen baseras och erhallna resultat valideras.

Ger normativa regler för forskningen, underlättar kommunikation, replikation och kritik.

Vetenskapens syfte

Beskriva (situation)

Förklara (orsak)

Förutsäga (konsekvens)

Föresla atgärder (atgärd)

Forskningsprocessen

Utredningsprocessens steg

Etiska förutsättningar

Forskningskravet Individskyddskravet

Krav

1 Information

2 Samtycke

3 Konfidentialitet

4 Nyttjande

Rekommendationer

1 Återkoppling

2 Delgivning

Problemanalysens viktigaste delmoment:

Val av teori/referensram

Begrepp – i modell

Hypoteser

Definition av begrepp

Operationella definitioner

Viktiga egenskaper hos begrepp:

Skapar möjlighet till kommunikation

Anlägger ett perspektiv pa problemet

Med begrepp kan vi klassificera och generalisera

Ingar som bestandsdelar i teorier

Definition av begrepp:

Nominell definition

Indikatorer som täcker begreppet

Operationell definition

I en nominell (teoretisk) definition:

Anger de fenomen (indikatorer) som ingar i begreppet.

Begreppet kan värderas med utgangspunkt fran dess

Klarhet

Abstraktionsniva

Etablerad betydelse

I en operationell definition:

Anger man exakt hur man gar till väga för att mäta begreppet med hjälp av indikator(erna).

Teori:

En uppsättning interrelaterade satser som är uppbyggda av begrepp och som sätts i ett bestämt förhallande till varandra. (Synonymer till begrepp ”sats” är ”antagande”, ”pastaende” eller ”hypotes”)

Exempel pa en teoretisk sats:

Ju fler sociala kontakter mellan medlemmarna i ett samhälle, desto mindre avvikande beteende.

Den teoretiska satsen bestar av:

  1. Teoretiska enheter
  2. Teoretiska egenskaper
  3. Specificerade samband

Satsens bestandsdelar:

Sociala kontakter & avvikande beteende = Teoretiska egenskaper

Mellan medlemmarna i ett samhälle = Teoretiska enheter

En hypotes kännetecknas av att den är:

  1. Klar
  2. Specifik
  3. Prövbar
  4. Värdefri

Induktion & Deduktion

En induktion baserad teori utgar fran enskilda resultat och med dessa som grund formuleras satser pa allt mer abstrakt niva

En deduktion baserad teori utgar fran en allmän princip och utifran formuleras allt mer specifika satser, varav den sista (eller sista) är prövbar.

För att ett samband ska pavisas mellan tva variabler maste det föreligga:

  1. Ett samband
  2. En ”tidsordning”
  3. Eliminering av alternativa förklaringar.

Modell:

Sambandsrelationer mellan tva eller flera variabler (En kausalmodell)

2. Datainsamlingsmetoder och mätproblem


Huvudmetoder för datainsamling:

  1. Av forskaren själv genomförd insamling av material (data).

Kan ske genom:

Personliga intervjuer

Telefonintervjuer

Postenkäter



Direkta observationer

  1. Sammanställning av material som insamlats av andra personer och/eller institutioner.

Fördelar med Personlig intervju:

Mindre externt bortfall

Mindre internt bortfall

Längre frageformulär

Rätt intervjuperson

Intervjuaren kan kontrollera att IP har uppfattat fragan rätt

Intervjuaren kan locka fram fullständiga svar

Intervjuaren kan kontrollera att alla fragor är besvarade

Fodrar ej läs- och skrivkunnigheter

Fördelar med Telefonintervju:

Mindre externt bortfall

Större stickprov

Ingen geografisk begränsning

Fordrar ej läs- och skrivkunnighet

Snabb

Mycket lätt att behandla statistisk, speciellt vid datorregistrering av svaren

Fördelar med Enkät:

Billigt

Större stickprov

Ingen intervjuareffekt

Ingen geografisk begränsning

IP ”tvingas” ej att prestera ett oöverlagt svar

Lätt att behandla statistiskt

Fragekonstruktion:

Innehall: Fakta, Subjektiva erfarenheter/värdeomdömen

Slag: Öppna/Slutna Direkta/Indirekta

Beslut om frageinnehallet:

Ar fragan nödvändig?

Behövs en eller flera fragor för att mäta begreppet?

Har IP tillräcklig kunskap för att besvara fragan?

Ar fragan tillräckligt konkret?

Ar fragan ledande?

Ar det troligt att IP besvarar fragan sanningsenligt?

Beslut om ordalydelsen:

Ar fragan otydlig – kan missuppfattas?

Undvik värderande ord!

Formulera fragan pa minst stötande sätt, t.ex. klassindela

Hur pass personlig kan fragan vara?

Beslut om svarsalternativen:

Med eller utan svarsalternativ?

Hur manga svarsalternativ?

Täcker svarsalt. Samtliga svarsmöjligheter?

Ar svarsalt. Enkla och varandra uteslutande?

Beslut om ordningsföljden:

Formulärets allmänna utseende.

Uppföljningsfragor?

Kontrollfragor?

Vanliga fallgropar vid fragekonstruktion:

Spraklig utformning

S.k. Respons set

Ledande fragor

Allt för känsliga fragor

Fler fragor i en.

Konstruktion av frageformulär – Nagra huvudpunkter

  1. Vilken information krävs? Variabellista!
  2. Vilken typ av frageformulär ska jag använda?
  3. Ett första utkast. Fragornas ordningsföljd!
  4. Kontroll av fragornas konstruktion.
  5. Förtestning av formuläret. Använd ”rätt” teknik! Pa personer som motsvarar urvalet! Vid behov revidera formuläret.
  6. Tryckning av formuläret.

Introduktionsbrev:

Beskriv malsättning i allmänna ordalag

Peka pa relevansen för IP

Klargör nödvändigheten att alla svarar

Betona anonymitetskravet

Använd officiellt papper

Lat person med hög prestige underteckna

Erbjud gärna nagot i erkänsla

Vilka faktorer paverkar bortfallet?

Introduktionen

Mätinstrumentet

Amnesomradet

Bostadsort och andra demografiska variabler

Tillgang till tränade intervjuare

Tid för fältarbetet



Hur kan man reducera bortfallets storlek?

Ett välformulerat introduktionsbrev

Välja ett ämnesomrade som upplevs som angeläget

Tränade intervjuare

Ha en ersättning till de som deltar

Paminnelsebrev

Telefonintervjuare med vägrare

Hur kan man behandla bortfallet?

Anta att bortfallet liknar populationen i övrigt

S.k. strukturjämförelser

Jämföra de som inkommit med besvarad enkät efter första, andra och tredje paminnelsebrevet

Observationsstudier:

Faktorer som bör beaktas

Relationen mellan observatör och observerad

Observatörens grad av deltagande

Om situationen är naturlig

I vilken utsträckning situationen är manipulerad

Om observationen är kvantitativ/kvalitativ

Situationens grad av strukturering

3. Den kvalitativa forskningsprocessen

Kunskapsintresse:

Kvalitativa: Epistemologiskt, Induktivt, Subjektivt

Kvantitativa: Ontologiskt, Deduktivt, Objektivt

När det är lämpligt att välja en kvalitativ ansats:

Om man vill studera okända eller nya fenomen

Om syftet är att na djup och detaljerad förstaelse

Om fokusen är pa egenskaper, upplevelser och kvalitéer

Om fokusen är pa miljöer och mänsklig interaktion

Om fokusen är pa öppen och mangsidig empiri

Om fokusen är pa studieobjektens perspektiv

Teoretisk Ambition:

Teorienervering

Teoriprövning

Steg i forskningsprocess med kvalitativ betoning:

Varierar beroende pa kunskapsintresse

Skillnader mellan ansatser och metoder:

Inom en ansats kan manga olika metoder användas

Samma metoder används bade inom kvalitativa och kvantitativa ansatser

Metoder och källor för empirin:

Intervjuer

Observationer

Befintliga dokument

Sätt att göra urval:

Strategiskt urval

Med tanke pa intern/extern validitet

Teoretiskt urval

Hur kan man finna fallen?

Snöbollsurval

Informanter

Fältarbete/direktkontakt

Genomgang av tidigare studier

Triangulering:

Att se ett fenomen fran olika hall

Syftar till att öka undersökningens kvalitet och trovärdighet

Olika typer av triangulering

Resultaten behöver inte vara identiska för att vara giltiga

Reliabilitet/Validitet:

Reliabilitet – upprepar, samma förhallande, franvaro, slumpmässigt fel

Validitet – man undersöker det man vill undersöka, och inget annat.

Övriga aspekter av reliabiliteten:

  • Beskrivning av undersökningsprocessen
  • Alternativa tolkningsmöjligheter
  • Söka motstand i materialet

4. Kvalitativa metoder och bearbetning

4.1 Intervjuer

Nagra centrala kännetecken:

  • Ett direkt möte
  • Interaktion och samspel
  • En tydlig roll och maktfördelning
  • Fragestruktur kan variera
  • Nagon form av dokumentation äger rum – Video, band, Anteckningar, Minnet

Nagra viktiga fragor att ta ställning till:

  • Ar det möjligt/önskvärt att garantera anonymitet
  • Vilka etiska ställningstaganden är nödvändiga
  • Hur ska intervjuerna genomföras praktiskt?

Urval i enskilda intervjuer:

  • Jämför med allmänna kvalitativa urvalsprinciper
  • Intervjua helt personer som du saknar personliga band fall
  • Tänk pa att du ska hinna bearbeta och analysera materialet

Urval i gruppintervjuer:

  • Homogen sammansättning (dock ej för nära relationer mellan de intervjuade)
  • Undvik maktförhallande och beroendeställningar inom gruppen
  • Cirka 5-10 personer

Olika typer av fragor:

Tematiska fragor/inledande fragor

Uppföljningsfragor

Indirekta fragor



Strukturerande fragor

Tolkande fragor

Direkta fragor

Fördelar med gruppintervjuer:

Effektiv och ekonomisk metod

Viss inbyggd kvalitetskontroll

God validitet

Kan ge bra insikter i samspel och sociala miljöer

Minskar intervjuarens styrande roll

Nackdelar med gruppintervjuer:

Fa fragor

Viktig information kan riskera att ga förlorad

Svart att följa upp med följdfragor

Kräver kunskaper i gruppdynamik

Frestande om man kvantitativt tolkar resultaten

Utskrift av intervjuer:

Om tiden räcker till, skriv ut hela intervjuerna ordagrant

Om tiden är knapp, skriv ut de centrala avsnitten

Skriv alltid ut de avsnitt som kommer att citeras eller presenteras mer ingaende

Direkta citat bör ofta redigeras sprakligt, men undvik att ändra betydelsen

Gör hellre färre intervjuer, än manga som inte fullständigt utnyttjas

Presentation av resultat:

Sammanfatta teman/kategorier

Lyft fram avgörande eller kännetecknande uttalande med direkta citat.

Citat ger läsaren inblick i materialets karaktär

Det är du som forskare och författare som ska göra ”grovjobbet” i analysen, det räcker inte bara att rada upp citat

4.2 Observationer

Viktiga fragor att ta ställning till:

Har du tillträde till miljön?

Vilket urval är möjligt/önskvärt

Hur paverkar du miljön och hur paverkar miljön dig?

Etiska problem?

Hur kan datainsamling/dataproduktion ske? Öppen eller dold?

Vilka centrala indikatorer/nyckeldimensioner ska studeras?

4.3 Befintliga dokument

Typ av dokument:

Personliga dokument

Officiella dokument fran statliga myndigheter

Officiella dokument fran privata källor

Massmediaprodukter

Virtuella produkter – IT

Val av dokument

Kan man täcka in relevant material

God spridning, eller centrala dokument?

Jämför med allmänna kvalitativa urvalsprinciper

Analys med empiriskt material:

Med betoning pa systematisering

Klargöra tankestruktur

Klassificera

Med betoning pa kritisk granskning

Syftar ofta till att finna dolda/underliggande teman

Nagra vanliga traditioner är – Idé- och ideologianalys, diskursanalys, argumentationsanalys

4.4 Källkritik

Varför är det viktigt att vara källkritisk?

Källkritiska regler:

Akthet

Oberoende

Samtidighet

Tendens

5. Olika typer av undersökningsdesign, experimentella ansatser.

Explorativ (Förberedande) undersökning:

Syfte: Förberedande, problemfördjupande, underlag för att precisera frageställningar, leda fram till lämpliga operationella definitioner och eventuellt utveckla hypoteser.

Population: Litteratur, nyckelpersoner etc.

Deskriptiv (Beskrivande) undersökning:

Syfte: Att sa korrekt som möjligt beskriva en individ, situation eller grupp av enheter och/eller studera sambans inverkan pa objektet, ibland utifran formulerade hypoteser.

Population: Representativa/slumpmässiga urval.

Explanativ (Förklarande) undersökning:

Syfte: Att försöka belägga orsaksrelationer, d.v.s. att pröva hypoteser om kausala relationer mellan variabler.

Population: Representativitet oftast inte av primärt intresse.








Politica de confidentialitate

DISTRIBUIE DOCUMENTUL

Comentarii


Vizualizari: 2901
Importanta: rank

Comenteaza documentul:

Te rugam sa te autentifici sau sa iti faci cont pentru a putea comenta

Creaza cont nou

Termeni si conditii de utilizare | Contact
© SCRIGROUP 2020 . All rights reserved

Distribuie URL

Adauga cod HTML in site