CATEGORII DOCUMENTE |
Bulgara | Ceha slovaca | Croata | Engleza | Estona | Finlandeza | Franceza |
Germana | Italiana | Letona | Lituaniana | Maghiara | Olandeza | Poloneza |
Sarba | Slovena | Spaniola | Suedeza | Turca | Ucraineana |
Fiske | Fysiska | Geografi | Historia | Installationer | Kultur | Ledning | Litteratur |
Marknadsföring | Olika | Recept | Sociologi | Sport | Teknik | Utbildning |
DOCUMENTE SIMILARE |
|
Innehall:
1. Forskningsprocessen
2. Datainsamlingsmetoder och mätproblem
2. Datainsamlingsmetoder och mätproblem
3. Den kvalitativa forskningsprocessen
4. Kvalitativa metoder och bearbetning
4.1 Intervjuer
4.2 Observationer
4.3 Befintliga dokument
4.4 Källkritik
METOD
Grundläggande antagande:
Det finns en objektiv verklighet.
Genom observationer finner vi kunskap.
Ontologi: Läran om tillvarons (yttersta) natur.
Epistomologi: Läran om den vetenskapliga kunskapens uppkomst och giltighet.
Forskning kännetecknas (bl.a.) av att:
Den använder sig av ett vetenskapligt sprak.
Den är objektiv i betydelsen; forskarberoende, genomskinlig, och värderingsfri.
Vetenskaplig metod:
Ett system av klara regler och procedurer pa vilka forskningen baseras och erhallna resultat valideras.
Ger normativa regler för forskningen, underlättar kommunikation, replikation och kritik.
Vetenskapens syfte
Beskriva (situation)
Förklara (orsak)
Förutsäga (konsekvens)
Föresla atgärder (atgärd)
Forskningsprocessen
Utredningsprocessens steg
Etiska förutsättningar
Forskningskravet Individskyddskravet
Krav
1 Information
2 Samtycke
3 Konfidentialitet
4 Nyttjande
Rekommendationer
1 Återkoppling
2 Delgivning
Problemanalysens viktigaste delmoment:
Val av teori/referensram
Begrepp – i modell
Hypoteser
Definition av begrepp
Operationella definitioner
Viktiga egenskaper hos begrepp:
Skapar möjlighet till kommunikation
Anlägger ett perspektiv pa problemet
Med begrepp kan vi klassificera och generalisera
Ingar som bestandsdelar i teorier
Definition av begrepp:
Nominell definition
Indikatorer som täcker begreppet
Operationell definition
I en nominell (teoretisk) definition:
Anger de fenomen (indikatorer) som ingar i begreppet.
Begreppet kan värderas med utgangspunkt fran dess
Klarhet
Abstraktionsniva
Etablerad betydelse
I en operationell definition:
Anger man exakt hur man gar till väga för att mäta begreppet med hjälp av indikator(erna).
Teori:
En uppsättning interrelaterade satser som är uppbyggda av begrepp och som sätts i ett bestämt förhallande till varandra. (Synonymer till begrepp ”sats” är ”antagande”, ”pastaende” eller ”hypotes”)
Exempel pa en teoretisk sats:
Ju fler sociala kontakter mellan medlemmarna i ett samhälle, desto mindre avvikande beteende.
Den teoretiska satsen bestar av:
Satsens bestandsdelar:
Sociala kontakter & avvikande beteende = Teoretiska egenskaper
Mellan medlemmarna i ett samhälle = Teoretiska enheter
En hypotes kännetecknas av att den är:
Induktion & Deduktion
En induktion baserad teori utgar fran enskilda resultat och med dessa som grund formuleras satser pa allt mer abstrakt niva
En deduktion baserad teori utgar fran en allmän princip och utifran formuleras allt mer specifika satser, varav den sista (eller sista) är prövbar.
För att ett samband ska pavisas mellan tva variabler maste det föreligga:
Modell:
Sambandsrelationer mellan tva eller flera variabler (En kausalmodell)
Huvudmetoder för datainsamling:
Kan ske genom:
Personliga intervjuer
Telefonintervjuer
Postenkäter
Direkta observationer
Fördelar med Personlig intervju:
Mindre externt bortfall
Mindre internt bortfall
Längre frageformulär
Rätt intervjuperson
Intervjuaren kan kontrollera att IP har uppfattat fragan rätt
Intervjuaren kan locka fram fullständiga svar
Intervjuaren kan kontrollera att alla fragor är besvarade
Fodrar ej läs- och skrivkunnigheter
Fördelar med Telefonintervju:
Mindre externt bortfall
Större stickprov
Ingen geografisk begränsning
Fordrar ej läs- och skrivkunnighet
Snabb
Mycket lätt att behandla statistisk, speciellt vid datorregistrering av svaren
Fördelar med Enkät:
Billigt
Större stickprov
Ingen intervjuareffekt
Ingen geografisk begränsning
IP ”tvingas” ej att prestera ett oöverlagt svar
Lätt att behandla statistiskt
Fragekonstruktion:
Innehall: Fakta, Subjektiva erfarenheter/värdeomdömen
Slag: Öppna/Slutna Direkta/Indirekta
Beslut om frageinnehallet:
Ar fragan nödvändig?
Behövs en eller flera fragor för att mäta begreppet?
Har IP tillräcklig kunskap för att besvara fragan?
Ar fragan tillräckligt konkret?
Ar fragan ledande?
Ar det troligt att IP besvarar fragan sanningsenligt?
Beslut om ordalydelsen:
Ar fragan otydlig – kan missuppfattas?
Undvik värderande ord!
Formulera fragan pa minst stötande sätt, t.ex. klassindela
Hur pass personlig kan fragan vara?
Beslut om svarsalternativen:
Med eller utan svarsalternativ?
Hur manga svarsalternativ?
Täcker svarsalt. Samtliga svarsmöjligheter?
Ar svarsalt. Enkla och varandra uteslutande?
Beslut om ordningsföljden:
Formulärets allmänna utseende.
Uppföljningsfragor?
Kontrollfragor?
Vanliga fallgropar vid fragekonstruktion:
Spraklig utformning
S.k. Respons set
Ledande fragor
Allt för känsliga fragor
Fler fragor i en.
Konstruktion av frageformulär – Nagra huvudpunkter
Introduktionsbrev:
Beskriv malsättning i allmänna ordalag
Peka pa relevansen för IP
Klargör nödvändigheten att alla svarar
Betona anonymitetskravet
Använd officiellt papper
Lat person med hög prestige underteckna
Erbjud gärna nagot i erkänsla
Vilka faktorer paverkar bortfallet?
Introduktionen
Mätinstrumentet
Amnesomradet
Bostadsort och andra demografiska variabler
Tillgang till tränade intervjuare
Tid för fältarbetet
Hur kan man reducera bortfallets storlek?
Ett välformulerat introduktionsbrev
Välja ett ämnesomrade som upplevs som angeläget
Tränade intervjuare
Ha en ersättning till de som deltar
Paminnelsebrev
Telefonintervjuare med vägrare
Hur kan man behandla bortfallet?
Anta att bortfallet liknar populationen i övrigt
S.k. strukturjämförelser
Jämföra de som inkommit med besvarad enkät efter första, andra och tredje paminnelsebrevet
Observationsstudier:
Faktorer som bör beaktas
Relationen mellan observatör och observerad
Observatörens grad av deltagande
Om situationen är naturlig
I vilken utsträckning situationen är manipulerad
Om observationen är kvantitativ/kvalitativ
Situationens grad av strukturering
Kunskapsintresse:
Kvalitativa: Epistemologiskt, Induktivt, Subjektivt
Kvantitativa: Ontologiskt, Deduktivt, Objektivt
När det är lämpligt att välja en kvalitativ ansats:
Om man vill studera okända eller nya fenomen
Om syftet är att na djup och detaljerad förstaelse
Om fokusen är pa egenskaper, upplevelser och kvalitéer
Om fokusen är pa miljöer och mänsklig interaktion
Om fokusen är pa öppen och mangsidig empiri
Om fokusen är pa studieobjektens perspektiv
Teoretisk Ambition:
Teorienervering
Teoriprövning
Steg i forskningsprocess med kvalitativ betoning:
Varierar beroende pa kunskapsintresse
Skillnader mellan ansatser och metoder:
Inom en ansats kan manga olika metoder användas
Samma metoder används bade inom kvalitativa och kvantitativa ansatser
Metoder och källor för empirin:
Intervjuer
Observationer
Befintliga dokument
Sätt att göra urval:
Strategiskt urval
Med tanke pa intern/extern validitet
Teoretiskt urval
Hur kan man finna fallen?
Snöbollsurval
Informanter
Fältarbete/direktkontakt
Genomgang av tidigare studier
Triangulering:
Att se ett fenomen fran olika hall
Syftar till att öka undersökningens kvalitet och trovärdighet
Olika typer av triangulering
Resultaten behöver inte vara identiska för att vara giltiga
Reliabilitet/Validitet:
Reliabilitet – upprepar, samma förhallande, franvaro, slumpmässigt fel
Validitet – man undersöker det man vill undersöka, och inget annat.
Övriga aspekter av reliabiliteten:
Nagra centrala kännetecken:
Nagra viktiga fragor att ta ställning till:
Urval i enskilda intervjuer:
Urval i gruppintervjuer:
Olika typer av fragor:
Tematiska fragor/inledande fragor
Uppföljningsfragor
Indirekta fragor
Strukturerande fragor
Tolkande fragor
Direkta fragor
Fördelar med gruppintervjuer:
Effektiv och ekonomisk metod
Viss inbyggd kvalitetskontroll
God validitet
Kan ge bra insikter i samspel och sociala miljöer
Minskar intervjuarens styrande roll
Nackdelar med gruppintervjuer:
Fa fragor
Viktig information kan riskera att ga förlorad
Svart att följa upp med följdfragor
Kräver kunskaper i gruppdynamik
Frestande om man kvantitativt tolkar resultaten
Utskrift av intervjuer:
Om tiden räcker till, skriv ut hela intervjuerna ordagrant
Om tiden är knapp, skriv ut de centrala avsnitten
Skriv alltid ut de avsnitt som kommer att citeras eller presenteras mer ingaende
Direkta citat bör ofta redigeras sprakligt, men undvik att ändra betydelsen
Gör hellre färre intervjuer, än manga som inte fullständigt utnyttjas
Presentation av resultat:
Sammanfatta teman/kategorier
Lyft fram avgörande eller kännetecknande uttalande med direkta citat.
Citat ger läsaren inblick i materialets karaktär
Det är du som forskare och författare som ska göra ”grovjobbet” i analysen, det räcker inte bara att rada upp citat
Viktiga fragor att ta ställning till:
Har du tillträde till miljön?
Vilket urval är möjligt/önskvärt
Hur paverkar du miljön och hur paverkar miljön dig?
Etiska problem?
Hur kan datainsamling/dataproduktion ske? Öppen eller dold?
Vilka centrala indikatorer/nyckeldimensioner ska studeras?
Typ av dokument:
Personliga dokument
Officiella dokument fran statliga myndigheter
Officiella dokument fran privata källor
Massmediaprodukter
Virtuella produkter – IT
Val av dokument
Kan man täcka in relevant material
God spridning, eller centrala dokument?
Jämför med allmänna kvalitativa urvalsprinciper
Analys med empiriskt material:
Med betoning pa systematisering
Klargöra tankestruktur
Klassificera
Med betoning pa kritisk granskning
Syftar ofta till att finna dolda/underliggande teman
Nagra vanliga traditioner är – Idé- och ideologianalys, diskursanalys, argumentationsanalys
Varför är det viktigt att vara källkritisk?
Källkritiska regler:
Akthet
Oberoende
Samtidighet
Tendens
Explorativ (Förberedande) undersökning:
Syfte: Förberedande, problemfördjupande, underlag för att precisera frageställningar, leda fram till lämpliga operationella definitioner och eventuellt utveckla hypoteser.
Population: Litteratur, nyckelpersoner etc.
Deskriptiv (Beskrivande) undersökning:
Syfte: Att sa korrekt som möjligt beskriva en individ, situation eller grupp av enheter och/eller studera sambans inverkan pa objektet, ibland utifran formulerade hypoteser.
Population: Representativa/slumpmässiga urval.
Explanativ (Förklarande) undersökning:
Syfte: Att försöka belägga orsaksrelationer, d.v.s. att pröva hypoteser om kausala relationer mellan variabler.
Population: Representativitet oftast inte av primärt intresse.
Politica de confidentialitate | Termeni si conditii de utilizare |
Vizualizari: 3938
Importanta:
Termeni si conditii de utilizare | Contact
© SCRIGROUP 2024 . All rights reserved